Mitt Eget Krypin

Vi startade tidigt från Waynesboro och upptäckte på väg från hotellet och ut ur stan, att vi bara bott precis i början av stan. Det fanns många fler hotell och matställen längre fram. Så är det när man är desperat-trött och bara vill sova.

Nåja, vi vaknade tidigt och frukost (eller vad man ska kalla det) ingick i hotellkostnaden. $70 för ett rum, det var inte billigt men men.

Vi styrde kosan mot Roanoke, där vi hade träff med National (biluthyraren) och skulle få byta bil.
På motorvägen blev vi omkörda av massor av fina, snabba bilar. Det beryktade racet Bullrun, hade startat från Charlotte och skulle samma väg som oss (en liten bit i alla fall). Bildbevis:


Första bilen, sen kom det ett helt koppel, de har  t o m  en egen polisbil!





Snabba bilder fick det bli för de körde ruskigt fort. De vek av lite längre fram och tur var väl det för plötsligt hade även vi en ansenligt hög hastighet. Måste vara vinddraget som drog med oss...........

Vi kom fram till Roanoke vid kvart över 9 och en halvtimme senare satt vi i en ny bil. Här går det undan. Vi blev erbjudna både den ena och den andra japanen men är man i Amerika ska man väl köra amerikanskt? Så det blev en Cheva till, vit denna gång och större än den förra. Nu fick alla resväskor plats i bagagen.



Så nu har vi lite struktur på vår packning. När allt var klart körde vi vidare mot Nashville.

Bilder från vägen

Böljande kullar, berg och skog, det är vad som kantar vår väg.



Ska ha lite återkommande kategorier av bilder hade jag tänkt. Det ska vara dagens vägvy, dagens vattentorn och dagens hotell.

Så här kommer dagens väg-vy:

Det är en tvåfilig väg men mötande sida är på andra sidan "berget".




Å så sista vägbilden. Ser ni landningsbanan som går precis brevid? Det är Mountain Empire Airport.

Så kommer vi till vattentornen


Ja var det ligger ser ni ju alla


Men detta låg i Knoxville

När man ligger där på Interstaten och blåser på i 115 km i timmen så kommer det sånna här stora biffar o kör om. Då känner man sig liten!


Å samtidigt kan man ha dem i backspegeln


Nåja man vänjer sig, både vid trucks och att bli omkörd på insidan på motorväg. Sedan har vi sett sånna här ekipage i massor:



Man har en husbil av storleken mindre landsvägsbuss och så hakar man på sin personbil där bak och dånar i väg i 120 knyck. Ja se dessa amerikaner o deras bilar.

Vi skulle stannat i Marion och ätit lunch men vi hittade inte lunchstället. Däremot hittade vi en klinik för psykiskt sjuka. Jag tror inte jag vill veta hur sjuka de var som fanns där. Men det var taggtrådsstaket och vakttorn a la fängelse runt sjukhuset. Hua, lite ruggigt, skulle aldrig förekomma hemma.

Men vi tog en lite sightseen tur i stan i alla fall. En typisk amerikansk småstad.

Verandor är populära i denna del av landet. Senare byttes de ut mot entreer med pelare.


Maine Street. Jo jag tackar ja!

Vi tuffar vidare och hamnar tillslut i någon annan liten fläck på kartan och äter för första gången på Kentucky Fried Chicken (KFC). Jag tyckte det var gått men maken tyckte det var så där. Han äter ju egentligen inte kyckling o inte fricker han cola heller men i dag fick han båda delar!

Vi åker vidare svänger av på en outlet-butik. Där får jag tag på mina Converse-skor som jag tänkt köpa. Bild på dem kommer en annan dag, just nu ligger de i bilen. Staden vi handlade dem i hette Sparta Pike.

idag har vi kört å Interstate hela tiden. Ändå har jag fått ihop det till 15 kyrkor! Rätt som det är när man kör står där ett gigantiskt kors i allt det gröna.


En annan kul grej vi såg längs vägen var detta hus

Som var målat på ett plakat och var precis platt. Men tänk vilken synvilla! Det ser ju ut som ett riktigt hus, fast konstigt.

Så hamnade vi till slut i Nashville. Detta efter en liten paus i Hurricane Mille. Där åt vi på Arbys. En hamburgerrestaurnag men ändå inte. De har inga hamburgare utan mängder med t ex skinkskivor (sånna som vi lägger på mackan hemma), typ 3 cm tjockt lager, sen sallad, tomat och dressing. Var väl gott men de hade lagt på sån där bbq-sås och den gillar inte jag, men gubben, så han fick en o en halv "hamburgare".

Sen var vi äntligen i Nashville. Jag ville dit för där ligger ett Hard Rock Cafe. Vi hittar dit, parkerar bilen, står o väntar på gröngubbe, när vi hör svenska röster bakom oss. Då sitter där ett svensk par och äter på en restaurang. Vi går fram o hälsar förståss. De var på väg söder ut efter Nashville och skulle också vara ute i 4 veckor. Konsigt att träffa svenskar så här mitt i Amerika.

Hard Rock Nashville:




Köpte naturligtvis den obligatoriska "pin-en"


Sen gick vi en liten tur i stan.




Puben Crazy Hourse


Sen fick vi syn på denna lille gynnaren i en gränd. Läs själva vad det står på stenen.

Vi följde hans gångväg och kom ut vid vattnet på andra sidan


Eftersom vi inte skulle äta på Hard Rock gick vi i alla fall in o tog ett kort (eller några styck men ett räcker här)

LOVE ALL SERVE ALL Hard Rocks motto

Sen rullade vi vidare mot Jackson, som ligger en timme från Memphis, och här är vi nu

Motel 6. Snabbt internet (förstår ni kanske med tanke på alla bilder) men en spretig dusch så vi har jagat duschstålar i kväll.

Nu ska vi nana och i morgon dra till Graceland

Natti natti (eller morrn morrn)

PS Tack för alla kommentarer, de sporrar!