Mitt Eget Krypin

Hmmmm fick fundera en stund på vart vi började i dag. Förstår precis dessa världsartister som har svårt att hålla reda på vilken stad de är i.

MEN vi började i Santa Fe idag på morgonen. Vi hade siktet inställt på Albuquerque och en linbana där. Den ska vara världens längsta så kallade Tram. 3000 meter upp går den och jag, som inte ens ställer mig på en stol, ska upp för denna osäkra anordning.

Nåja, det gick ju bra och utsikten fick jag koncentrera mig på i stället för höjden. Lite foton kanske....:


Mmmmm dit upp skulle jag......


Vi har nu lämnat fasta marken


Man såg långt (om man tittade)


Bergen var magnifika och mäktiga och höga


Högst upp på detta berg har någon byggt en liten grotta (ni er den på nästa bild). Den är till som skydd för de tokingar som går upp för berget (eller cyklar upp från "baksidan"!)


Se ni högst upp, en liten fyrkantig "låda" med ett svart hål i. DET är skyddet för vandrare om ovädret skulle komma.


På "baksidan" gick sittliften för fulla muggar. Antar att den tar upp o ner folk som cyklar lite längre ner på berget. Här uppe på toppen fanns det dricka och mat för dem som ville.

Varje morgon, före första turen, åker linbanan en kontrolltur. Då står det en tekniker inne i gondolen och kollar att allt ser bra ut och en toking sitter ovanpå gondolen och kollar kablarnas status. Den token åkte med oss ner igen, på taket.

Tokig, det är han milt sagt!

När jag nu varit duktig och åkt denna otäcka tingest, då var det dags att köra till dagens höjdpunkt.
VARGARNA

Vi tråcklade oss fram på vägar som inte fanns på gps:en och till slut hittade vi dit.
På vägen tog jag dagens VÄGBILD. Det måste ju bli grusvägen mot vargarna som vinner.


Sedan kom vi fram, ca tre kvart innan den guidade turen skulle gå. Vi väntade genom att handla lite grejer och sitta i svala bilen.


Jag kan rekommendera er att gå in på www.wildspiritwolfsanctuary.org för att läsa om denna fristad.

Vi fick en tjej som var brittisk som vår guide. Tyvärr missade jag huskatten, Nelson, jag hade gärna kelat en katt lite grann.

Jag bjuder bara på lite vargbilder, hemsidan bjuder på finare bilder samt berättelser om varje individ. Jag säger individ för alla var inte vargar utan sk halvvargar. När man korsar hund och varg så får man inte en ren varghund utan vissa individer har mer varg i sig och andra mindre. Som ex korsa en svart labrador och en golden retriver. Då får man vissa svarta valpar vissa gula och kanske några bruna. Samma sak med blandning varg/hund. Som man kanske då kan förstå så är de varghundar som har lite varg i sig lättare att göra "tama" än de med mycket varg i sig. Så de varghundar som bor här är de med mycket varg i sig. Alla förutom en, som är en ren hund. Men hon blev tagen för varg som valp och skänkt till fristaden. Sedan fick hon en varghane som burkamrat. Tycke uppstod och han försvarar henne mot alla. Så hunden bor numera året om med sin käresta och tror hon är varg. Hon har blivit av med ett öra så hon ser så söt ut. Det är troligen hanen som dragit av det vid en tillrättavisning. Men eftersom hon är hund så har hon tunnare öron än en varg och örat gick av. De var så söta ihop!

Artemesia, hunden som tror hon är varg. Troligen en blanding av huskie och collie. Ingen människa har fått ta på henne sedan varghanen kom in i buren.


Det lyckliga paret

Sedan var det vissa vargar som var riktigt fotolinser, som dessa två. Den vita är helvarg den andra är halvvarg



Vissa gör allt för en bit godis


Ja det var en mycket givande rundvandring i brännade sol, i en o en halv timme.
De var väldigt noga med att ingen kom nära inhängnaderna. Vargarna ser inte skillnad på fingrar och mat. En varg biter med ett  tryck av 1500 "nånting" per kvadratcentimeter, jämnför detta med en sk pitbull som biter med 80 "nånting". Det är skillnad det. En annan sak som vi lärde om vargen i dag, och nu pratar vi om den varg som lever i Amerika, vet inte hur det är med vargen i Europa. Den jagar inget som inte mamma o pappa lärt dem att jaga. Har den alltså inte lärt sig att jaga ett får, så fäller den heller inte ett får i vuxen ålder. Vargar är rädda för okända saker. Svaret på vad man ska göra om man möter en varg i skogen; ta upp kameran fort som sjutton o ta ett kort innan den försvinner! Idag såg vi vargar som ryggade till när någon hostade eller viftade bort flugor eller hade en konstig hatt på sig.

Om ni går in på webbsidan jag nämnde, läs speciellt om en varg som heter Raven. Raven dog i våras men var tydligen en underbar varg. En ambassadör för vargen. Han var ute och "turnerade" och träffade folk. Synd att vi inte fick träffa honom.

Efter en mycket var dag, som resulterat i lite underlig solbränna på vissa ställen, åkte vi till Gallup för att komma upp på
I40 igen och sedan körde vi mot Holbrook och där är vi nu.

Holbrook får bidra med dagens vattentorn


Nu ska vi sova gott på M6.

Ha det så bra!