Mitt Eget Krypin

Efter en underbar vecka med 35 grader varmt kommer man hem till 3(!) plusgrader! Brrrr vi saknade långkalsonger och varma tröjor när vi klev ut från Sturup. Bilen stod jäääääätte långt bort, tyckte vi, någon måste ha flyttat den för visst stod den närmare när vi lämnade den????? Nä, ingen hade rört bilen men det kändes längre nu när det var så kallt.

Här kommer nu ett litet sammandrag av resan.

Vi landade som vi skulle och skumpade med transferbussen till Lothiarika. En och enhalv timme tar det och man sover gott under den turen ska jag säga.

Allt var sig likt när vi kom, hotellt var som det brukade, stranden var som den brukade, personalen var som den brukade och vädret var som det brukade. Underbart helt enkelt. Popi, som damen heter i receptionen, blev så glad över att se oss. Vi fick rum 109 denna gång så nu har vi haft 101, 103, 106 och 109 (samt några timmar i 208 men det kommer jag till sen)

I baren jobbade George och han välkomnade oss när vi väl hamnade i baren.

Dagarna flöt på och man gör ju inte så mycket precis, inte mer än äter, sover, solar och badar. Härligt! En verkligt skön semester har det varit. Här kommer nu lite bilder (som efterfrågats):


Utsikt från vår balkong. Vi bor ju gärna i marknivå, för det är så enkelt att springa hem o hämta saker då, bara hoppa ner på balkongen och så in.


Även i år fick vi en katt-kompis. Han hade gjort illa sitt ena bakben och gick på hela hasen den lilla gubben, men söt och ärrad var han. Men han fick ingen mat av oss vid hotellet, däremot sa jag till honom att gå hem för jag skulle komma med mat lite senare.


Å här är jag i full action med att portionera ut maten. Lite högar på olika ställen och kissarna åt tacksamt. I år var det inte tillnärmelsevis så många katter som där brukar vara. I år var det kanske 10 st vuxna och tre ungar, men det var fler ungar på väg. Innan om åren har det varit en 20-30 katter där.


Ändå var det många som åt från samma ställe. Ofta ligger där makaroner i lådan och det är det som syns som gult på bilden.


Även våran kisse kom. Jämnför hans storlek med den lilla sköldpaddsmönstrade kissen till höger. Hon var så liten så liten och så väntade hon ungar. Man ser även att vår kisse inte vill stödja på sitt bakben, stackarn.


Dagen efter var det tomt så när som på gamla makaroner. Här hade det nog festats hela natten!


På tisdagen åkte vi upp till Rodos stad och tillbingade några väldigt varma timmar där. Satte oss vi Sokrates torg och tog lite vätskepåfyllning. Jag fick en fruktdricka som är underbar, har provat den innan. Men den är inte billig och ölen är inte liten. Men vi behövde detta. I stan köpte jag mig mina paraplyer som jag lovat mig själv och vi gick naturligtvis och åt på Yamas och pratade med Michailis. Tyvärr kom inte hans fru Nikki, men hon är mammaledig och kommer bara och hjälper till i restaurangen när hennes föräldrar kan ta hand om bebisen.



Dagen efter var det mulet när vi vaknade. Till och med att de kom ett par regndroppar. Men George sa att det skulle klarna upp vid 12 och han fick så rätt!


Åter en fin varm dag! Det var nästan lite skönt med mulet väder under förmiddagen.


På kvällen gick vi till favoritrestaurangen för att äta. Precis när vi var färdiga gick strömmen! Där satt vi i skummet och kunde inte göra annat. Mest synd var det väl för de som inte fick sin mat över huvudtaget. Vi hade kontanter med oss denna kväll så vi kunde, i ljuset från servitrisens mobil, göra rätt för oss.

Vi gick gatan ner och i andra änden var det ljus, konstigt, men så är det i Grekland. Vi gick in i en turist-shop och jag förälskade mig i ett par flipp-flopp. Visst var de söta?

Visst var de söta!
Vi fick reda på att anledningen till strömbortfallet var att en stolpe hade exploderat! Jaja sånt händer bara i Grekland!

Maken gick på morgonpromenad och tog kameran med sig. Här kommer några foton från hans tidiga promenad.


Solen är på väg upp över bergen


Havet ligger stilla


Det ser ut att bli ytterligare en varm härlig dag!


Lite folk på gatan och absolut inga bilar (än)


Inga människor i poolbaren, den hade inte ens börjat öppna


Inga människor, eller handdukar, runt poolen. Men de kommer var så säker!

När vi satt och åt frukost sa maken plötsligt; VÄND DIG INTE OM, BARA GÅ IN!!!

Jag undrade förståss varför och vände mig inte om förrän jag kommit in. Vad såg jag då? Jo denna varelse!


En gigantisk gräshoppa!!! Inte värre, jag som hade misstänkt att det var en äcklig, farlig spindel!

När vi senare på dagen tog en liten promenad så gick vi förståss förbi katterna. Mamma-katt kom o hälsade och vi sa ; Vad fin du är!

Trots att hennes ena öga var igengrott med gegga, så det såg ut som om hon flirtade med oss, lilla gumman!

Så kom den lilla blivande mamman och hon ville också veta att hon var söt, och det sa vi naturligtvis till henne!

Blivande mamma med den stora runda magen!

Så hörde vi ett ynkligt litet mjau från marken och denna lilla kille stod där och liksom sa till oss; Är inte jag också söt då?
Klart att han var!






Tvära kast! Här är en bild av en typisk frukost hos oss. Mums mums! Maken lagade och jag diskade, bra fördelning! Han gick även och handlade varje morgon.


Vår lilla balkongkatt kom förståss på besök och denna dag satte han sig i rabatten och naturligtvis blev han lite gosad av oss. Han hade nog varit i slagsmål under natten för han hade lite blod i pälsen och några nya revor.


Så vart det fredag kväll. Då hade hotellet anordnat barbeque-fest i poolbaren. Trevligt så det förslår!!


Det glada gänget från Borlänge! SKÅL!!!!!


George står för barbaquandet. Han är en utav delägarna till hotellet. Bor övrig del av året i Toronto där han äger en arkitektfirma. Men sommarsäsongen tillbringar han på Rhodos, vilket jag kan förstå, men när är människan ledig???


Sen är det Georges bror Jannis. Jannis sköter hotellet, både praktiskt och administrativt. Behöver jag tillägga att bägge herrarna är underbara, trevliga människor?


Maten som bjöds på var grillad fläsk, typ karre, en lokal korv som bara görs i Lardos, tsatziki och bröd samt pommes. GOTT var det i alla fall. Nu gillar jag ju inte korv så där mycket så den gick till den behövande på andra sidan bordet, dvs maken.


Det var en underbar kväll och himmlen blev så vacker när solen gick ner och månen var uppe.


Så smög jag ner mot stranden, satte kameran på en mur och tog ett foto utan blixt på det underbara månskenet i vattnet. Just när jag skulle fota detta hade jag önskat att jag hade den nya kameran med mig. Men det blev ett hyfsat bra kort ändå.


Sen skulle det dansas zorba. Killen som klappar händer, i svart skjorta, det är Dimitris; bartender och kypare. Son till George och jobbar och bor här året om. Sticker på semester i slutet av oktober och så brukar han vara borta i en månad och sedan återvända till Lothiarika och uppskatta lugnet. Sedan bygger han och renoverar hotellet under vintern.

När det kom till zorba dansen så kan jag ju säga att allas ben gick inte åt samma håll samtidigt hela tiden. Men alla hade fantastiskt roligt! När zorban var dansad så dansade Dimitris en ensam dans som handlade om en sorgsen man som letade efter sin älskade. Snacka om snabba fötter. Tyvärr kan jag ju inte visa det här och dessutom är det en väldigt mörk filmsnutt för jag hade ju ingen strålkastera som hjälpte mig med ljuset precis.

När söndagen kom, vår hemresedag, så fick vi byta hotellrum för dagen. Vårt rum skulle hyras ut så där kunde vi inte vara kvar. Men vi fick ett rum precis vid receptionen istället, på plan två sett från poolen. Så nu kunde jag fota lite så där från ovan istället för i från marknivå.


Poolbaren


Poolen ("våra" platser mitt i bilden, det är en randig stol som står tom, stolarna till höger om den, det var där vi brukade ligga)


Fortsättning på poolen och taken i bakgrunden är baren på grannhotellet, Evita. Det är därifrån den hiskeliga kareoken låter vissa kvällar, ichhh.


Å så har vi nått slutet av hotellets mark.

Så gick vi till Pereklis och åt sista grekiska målet mat. Snyft. Efter det satt vi av tiden i poolbaren, läste och pratade med Dimitris.

Sista kortet från James Hotel, Lothiarika, Lardos, Rhodos, Grekland, Europa, Världen, Universum



Förhoppningsvis kommer vi tillbaka nästa år! (Längtar redan)

Hemma väntade Ligan, keligare än någonsin, men det tar vi i nästa inlägg.

Ha det så bra!