Mitt Eget Krypin

Ja det händer inte ofta att jag nockas av sjukdom. Men nu har det hänt.

Var hemma ett par dagar förra veckan för förkylning. Inte så farlig mer än att jag hade ont överallt i kroppen o knoppen och halsen. Jobbade fredagen och var på en superrolig firmafest på fredagkvällen. Redan under dagen på fredagen kände jag att min röst började svikta.

Kan ju säga att den definitivt var försvunnen på lördagen, la den nog någonstans där på festen. Kraxade fram lördag, söndag och måndag. Kunde ju inte svara i telefon på jobbet utan gjorde annan nytta. Inte lätt att vara röstlös när man sitter i en växel.....

Så i går kväll började ena örat göra ont. Ringde jourläkaren som bokade in mig på en tid idag.

Gick dit, prover togs. Jomen, sjukskriven fram till måndag, penecillin, hostmedicin och "tala bara när det är absolut nödvändigt"!

Så nu är jag tyst som en mus, kommunicerar över Facebook med dottern, över sms med maken (som tack o lov fått en ny mobil, med tangentbord, så han kan svara mer än bara OK). När gubben kommer hem får det bli penna o papper. Katterna fattar på nått sätt att jag inte kan tala med dem för de är superuppmärksamma på mina rörelser och fattar precis när jag pekar mot sovrummet att vi ska dit, fattar att de ska ut ur badrummet när jag pekar på dörren. Kloka katter jag har:)!

Här är vad doktorn skrev ut idag

Jaja detta ska väl gå över innan jag dör. Jobbigast är det på natten men det ska väl hostmedicinen råda bot på.

Nä nu ska jag krypa ner i min säng och titta på tv, med alla kissarna hos mig. Myspys!

Hostiga hälsningar