29 oktober Tiden går tillbaka
Ja i kväll när vi går o lägger oss, ställer vi tillbaka alla klockor en timme. Vintertiden börjar igen. Jaja, det är väl bara att gilla läget.
Vi har ju, som jag sagt tidigare, satt upp lite fågelmat på utsidan så katterna kan titta på fåglar. Så här går det till då:
Först gör man sig så liten man kan och fäller öronen låååångt ner.
Sen smyger man på den stora stygga skatan! Eller kråkan! Eller gråsparven! Eller blåmesen!
Roligt har de ialla fall, katterna och det är ett evigt pratande med fåglarna på utsidan.
Förra helgen ställde vi även iordning sonens bil. Den har stått på vår vändplats ett tag, men nu närmar sig snöperioden och då kommer nog bilen att åka med plogen är jag rädd. Så nu står den på vår lilla lilla gräsplätt på framsidan. Inte vidare snyggt men vad ska man göra?
Han håller på att fixa med den, det är därför den ser ut som den gör.
Naturligtvis ska den ha ett litet överdrag. Janne hjälper till och få till det rätt.
Så nu är den där.
I övrigt har jag bestämt mig för att göra en ny tatuering. Har ju i många många år talat om att jag vill ha en ödla tatuerad i nacken. Nu är jag nästan där. Han ska sitta lite nedaför nacken och svansen ska titta upp. Så tror jag i alla fall i dag att jag vill ha det. Men jag ska inte göra den förrän den 12 januari, så jag lär ändra mig några gånger. Objektet har jag dock bestämt. Det var svårt att hitta en söt, tuff, ödla med attityd och i färg. Men till slut blev det denna:
Den kommer att få räta ut sig lite för kroppen går så nära huvudet så den blir ingen kringla liksom, utan mer rak. Men uppsynen och färgerna ska jag ha. Min tatuerare är duktig och kan fixa till bilden. Den blir naturligtvis större än här på bilden. Det ska bli spännande att göra.
Närmare i tiden ligger imorgon. Då ska jag med en god vän till Katthemmet Kompis (googla så hittar du dit). Hon ska hitta sin nästa familjemedlem där och vill ha med mig som moraliskt stöd. Det ska bli så roligt! Dela att få umgås men min vän, vi har inte så där vansinnigt mycket kontakt längre, och sen att få hälsa på alla katter!!! När katthemmet brann ner för ett år sedan, skänkte jag massor dit å nu ska jag få se det på riktigt!
Där finns en söt lite katt (bland kattungarna) som hetter Lillie. Åååhh vad jag vill ha henne! Men här blir inte fler katter säger nån..... Bäst att rätta sig efter det då.
Jag kommer att ta med kameran och säkert kommer det bilder här på bloggen!g
Snipp snapp det var allt för nu!
Vi har ju, som jag sagt tidigare, satt upp lite fågelmat på utsidan så katterna kan titta på fåglar. Så här går det till då:
Först gör man sig så liten man kan och fäller öronen låååångt ner.
Sen smyger man på den stora stygga skatan! Eller kråkan! Eller gråsparven! Eller blåmesen!
Roligt har de ialla fall, katterna och det är ett evigt pratande med fåglarna på utsidan.
Förra helgen ställde vi även iordning sonens bil. Den har stått på vår vändplats ett tag, men nu närmar sig snöperioden och då kommer nog bilen att åka med plogen är jag rädd. Så nu står den på vår lilla lilla gräsplätt på framsidan. Inte vidare snyggt men vad ska man göra?
Han håller på att fixa med den, det är därför den ser ut som den gör.
Naturligtvis ska den ha ett litet överdrag. Janne hjälper till och få till det rätt.
Så nu är den där.
I övrigt har jag bestämt mig för att göra en ny tatuering. Har ju i många många år talat om att jag vill ha en ödla tatuerad i nacken. Nu är jag nästan där. Han ska sitta lite nedaför nacken och svansen ska titta upp. Så tror jag i alla fall i dag att jag vill ha det. Men jag ska inte göra den förrän den 12 januari, så jag lär ändra mig några gånger. Objektet har jag dock bestämt. Det var svårt att hitta en söt, tuff, ödla med attityd och i färg. Men till slut blev det denna:
Den kommer att få räta ut sig lite för kroppen går så nära huvudet så den blir ingen kringla liksom, utan mer rak. Men uppsynen och färgerna ska jag ha. Min tatuerare är duktig och kan fixa till bilden. Den blir naturligtvis större än här på bilden. Det ska bli spännande att göra.
Närmare i tiden ligger imorgon. Då ska jag med en god vän till Katthemmet Kompis (googla så hittar du dit). Hon ska hitta sin nästa familjemedlem där och vill ha med mig som moraliskt stöd. Det ska bli så roligt! Dela att få umgås men min vän, vi har inte så där vansinnigt mycket kontakt längre, och sen att få hälsa på alla katter!!! När katthemmet brann ner för ett år sedan, skänkte jag massor dit å nu ska jag få se det på riktigt!
Där finns en söt lite katt (bland kattungarna) som hetter Lillie. Åååhh vad jag vill ha henne! Men här blir inte fler katter säger nån..... Bäst att rätta sig efter det då.
Jag kommer att ta med kameran och säkert kommer det bilder här på bloggen!g
Snipp snapp det var allt för nu!
Kommentarer
Trackback