30 oktober Mamma Mia har hälsat på Mamma Mia
Jo så är det faktiskt.
Jag var med min goda vän idag och åkte nästan till Nybro för att hälsa på Katthemmet Kompis. Min vän skulle skaffa katt och någon av katterna skulle idag få ett nytt hem. Även om kissen får vänta till fredag innan den får komma riktigt hem.
Där fanns underbart söta kullar med kattungar.
Får jag lov att presentera den gula kullen;
En utav de gula;
Naturligtvis vann de mitt hjärta allihop här i gula buren.
Sen har vi den randiga buren. Dessa har jag för mig var födda i augusti. Randiga, mjuka små och keliga till max. Jag fann mig själv strax stå med en spinnande liten randig sak i famnen och där låg hon i säkert 30 minuter och i bland kom även syrran och kröp upp i min famn så där blev lite trångt.
De var glada i att klättra upp på axlar o ner på ryggen;
Sen är det väldigt svårt att ta kort på nyfikna små kattungar......
Kolla lilla kissen i bakgrunden!
Men de är vansinnigt söta. Veterinären kunde inte kontrollera hjärtljuden för alla kissarna spann så hemskt att hon inte hörde nått i stetoskopet. Så en hand med lite handsprit på som kisse fick lukta på, gjorde att kissen tystnade de sekunder som veterinären behövde för att lyssna på hjärtat. Då förstår ni hur keliga de var.
Sen hade vi buren som just nu innehöll två olika kullar om jag förstod rätt, eller var det tre.....
Får jag presentera Lillie och min egen Valentins dubbelgångare!
Sen har vi Lillies syster, Sussie. Vill man ha den ena måste den andra följa med, de kan inte vara utan varandra. Även veterinären säger detta.
Lillie hade jag spanat in på hemsidan. Gillade kattens uttryck helt enkelt. Kan ju säga att även dessa katter spann så det dånade när man tog i dem.
Lillie visar upp sig lite i bakgrunden
Å så var det katt nr 4 i denna bur. En fin liten dam som var helt underbar
Avlutar denna burpresentation med en bild på Lillie igen
Sen har vi då de stora, lösgående katterna.
Här är hon, MAMMA MIA. En pratig dam på 5-6 år. Hon är hemskt kelen och människovänlig, trygg o orädd. Men si om det kommer en annan katt i närheten, då fräser hon till nått alldeles hiskeligt. Hon kan till och med motta slag med tassen, men aldrig slagsmål. När hon kom till hemmet va rhon mager som en sticka och hade bebisar i magen, men alla dog antingen i magen eller efter födseln. Inavel var troliga skälet enligt veterinären. Nu är hon rund o go om magen och det är inga bebisar, hon är kastrerad nu.
Mamma Mia och min vän fick kanon-kontakt från start o Mamma Mia spann så väggarna bågnade.
Man fick klappa goa tjocka magen med spinn som tack
En underbar katt, pratig och kelig, precis som min vän vill ha sin kisse. Så valet föll, efter MYCKET övervägande på Mamma Mia. Även Lillie o Sussie stod på listan, men kattungar var väl inte vad som var tänkt från början utan en vuxen katt.
Men det fanns andra ögonstenar också. Här är en liten söt padda som var så skygg så skygg. Jag satt helt ensam i katthemmet just när detta kort togs. Men hon vågade inte lämna hyllan vid kattluckan, jag kunde ju vara väldigt farlig.
Men hon hade en padd-syster som jag fullständigt föll för. Ni förstår nog varför...
Nu måste jag bara få visa Valentinkopian i några upplagor. Det var nått otroligt så lika de var.
Hade jag inte vetat bättre hade jag kunnat tro att Valentin varit i väg på en glädjetur!
Jag avslutar hela detta inlägg med att säga att Katthemmet Kompis kan jag å det varmaste rekommendera. Välskött, rent och en kunnig ägare som månade om sina katter, vad mer kan man begära?
Sist ett foto på Mamma Mia (kan just undra vad för namn hon kommer att få i sitt nya hem........?)
En katt som gjort ytterligare en människa glad!
Suck, jag kunde tagit 9 små kattungar med mig hem men åkte hem tomhänt. Det kanske var tur det!
Snipp snapp mjauuuu!
Tass på er
Jag var med min goda vän idag och åkte nästan till Nybro för att hälsa på Katthemmet Kompis. Min vän skulle skaffa katt och någon av katterna skulle idag få ett nytt hem. Även om kissen får vänta till fredag innan den får komma riktigt hem.
Där fanns underbart söta kullar med kattungar.
Får jag lov att presentera den gula kullen;
En utav de gula;
Naturligtvis vann de mitt hjärta allihop här i gula buren.
Sen har vi den randiga buren. Dessa har jag för mig var födda i augusti. Randiga, mjuka små och keliga till max. Jag fann mig själv strax stå med en spinnande liten randig sak i famnen och där låg hon i säkert 30 minuter och i bland kom även syrran och kröp upp i min famn så där blev lite trångt.
De var glada i att klättra upp på axlar o ner på ryggen;
Sen är det väldigt svårt att ta kort på nyfikna små kattungar......
Kolla lilla kissen i bakgrunden!
Men de är vansinnigt söta. Veterinären kunde inte kontrollera hjärtljuden för alla kissarna spann så hemskt att hon inte hörde nått i stetoskopet. Så en hand med lite handsprit på som kisse fick lukta på, gjorde att kissen tystnade de sekunder som veterinären behövde för att lyssna på hjärtat. Då förstår ni hur keliga de var.
Sen hade vi buren som just nu innehöll två olika kullar om jag förstod rätt, eller var det tre.....
Får jag presentera Lillie och min egen Valentins dubbelgångare!
Sen har vi Lillies syster, Sussie. Vill man ha den ena måste den andra följa med, de kan inte vara utan varandra. Även veterinären säger detta.
Lillie hade jag spanat in på hemsidan. Gillade kattens uttryck helt enkelt. Kan ju säga att även dessa katter spann så det dånade när man tog i dem.
Lillie visar upp sig lite i bakgrunden
Å så var det katt nr 4 i denna bur. En fin liten dam som var helt underbar
Avlutar denna burpresentation med en bild på Lillie igen
Sen har vi då de stora, lösgående katterna.
Här är hon, MAMMA MIA. En pratig dam på 5-6 år. Hon är hemskt kelen och människovänlig, trygg o orädd. Men si om det kommer en annan katt i närheten, då fräser hon till nått alldeles hiskeligt. Hon kan till och med motta slag med tassen, men aldrig slagsmål. När hon kom till hemmet va rhon mager som en sticka och hade bebisar i magen, men alla dog antingen i magen eller efter födseln. Inavel var troliga skälet enligt veterinären. Nu är hon rund o go om magen och det är inga bebisar, hon är kastrerad nu.
Mamma Mia och min vän fick kanon-kontakt från start o Mamma Mia spann så väggarna bågnade.
Man fick klappa goa tjocka magen med spinn som tack
En underbar katt, pratig och kelig, precis som min vän vill ha sin kisse. Så valet föll, efter MYCKET övervägande på Mamma Mia. Även Lillie o Sussie stod på listan, men kattungar var väl inte vad som var tänkt från början utan en vuxen katt.
Men det fanns andra ögonstenar också. Här är en liten söt padda som var så skygg så skygg. Jag satt helt ensam i katthemmet just när detta kort togs. Men hon vågade inte lämna hyllan vid kattluckan, jag kunde ju vara väldigt farlig.
Men hon hade en padd-syster som jag fullständigt föll för. Ni förstår nog varför...
Nu måste jag bara få visa Valentinkopian i några upplagor. Det var nått otroligt så lika de var.
Hade jag inte vetat bättre hade jag kunnat tro att Valentin varit i väg på en glädjetur!
Jag avslutar hela detta inlägg med att säga att Katthemmet Kompis kan jag å det varmaste rekommendera. Välskött, rent och en kunnig ägare som månade om sina katter, vad mer kan man begära?
Sist ett foto på Mamma Mia (kan just undra vad för namn hon kommer att få i sitt nya hem........?)
En katt som gjort ytterligare en människa glad!
Suck, jag kunde tagit 9 små kattungar med mig hem men åkte hem tomhänt. Det kanske var tur det!
Snipp snapp mjauuuu!
Tass på er
29 oktober Tiden går tillbaka
Ja i kväll när vi går o lägger oss, ställer vi tillbaka alla klockor en timme. Vintertiden börjar igen. Jaja, det är väl bara att gilla läget.
Vi har ju, som jag sagt tidigare, satt upp lite fågelmat på utsidan så katterna kan titta på fåglar. Så här går det till då:
Först gör man sig så liten man kan och fäller öronen låååångt ner.
Sen smyger man på den stora stygga skatan! Eller kråkan! Eller gråsparven! Eller blåmesen!
Roligt har de ialla fall, katterna och det är ett evigt pratande med fåglarna på utsidan.
Förra helgen ställde vi även iordning sonens bil. Den har stått på vår vändplats ett tag, men nu närmar sig snöperioden och då kommer nog bilen att åka med plogen är jag rädd. Så nu står den på vår lilla lilla gräsplätt på framsidan. Inte vidare snyggt men vad ska man göra?
Han håller på att fixa med den, det är därför den ser ut som den gör.
Naturligtvis ska den ha ett litet överdrag. Janne hjälper till och få till det rätt.
Så nu är den där.
I övrigt har jag bestämt mig för att göra en ny tatuering. Har ju i många många år talat om att jag vill ha en ödla tatuerad i nacken. Nu är jag nästan där. Han ska sitta lite nedaför nacken och svansen ska titta upp. Så tror jag i alla fall i dag att jag vill ha det. Men jag ska inte göra den förrän den 12 januari, så jag lär ändra mig några gånger. Objektet har jag dock bestämt. Det var svårt att hitta en söt, tuff, ödla med attityd och i färg. Men till slut blev det denna:
Den kommer att få räta ut sig lite för kroppen går så nära huvudet så den blir ingen kringla liksom, utan mer rak. Men uppsynen och färgerna ska jag ha. Min tatuerare är duktig och kan fixa till bilden. Den blir naturligtvis större än här på bilden. Det ska bli spännande att göra.
Närmare i tiden ligger imorgon. Då ska jag med en god vän till Katthemmet Kompis (googla så hittar du dit). Hon ska hitta sin nästa familjemedlem där och vill ha med mig som moraliskt stöd. Det ska bli så roligt! Dela att få umgås men min vän, vi har inte så där vansinnigt mycket kontakt längre, och sen att få hälsa på alla katter!!! När katthemmet brann ner för ett år sedan, skänkte jag massor dit å nu ska jag få se det på riktigt!
Där finns en söt lite katt (bland kattungarna) som hetter Lillie. Åååhh vad jag vill ha henne! Men här blir inte fler katter säger nån..... Bäst att rätta sig efter det då.
Jag kommer att ta med kameran och säkert kommer det bilder här på bloggen!g
Snipp snapp det var allt för nu!
Vi har ju, som jag sagt tidigare, satt upp lite fågelmat på utsidan så katterna kan titta på fåglar. Så här går det till då:
Först gör man sig så liten man kan och fäller öronen låååångt ner.
Sen smyger man på den stora stygga skatan! Eller kråkan! Eller gråsparven! Eller blåmesen!
Roligt har de ialla fall, katterna och det är ett evigt pratande med fåglarna på utsidan.
Förra helgen ställde vi även iordning sonens bil. Den har stått på vår vändplats ett tag, men nu närmar sig snöperioden och då kommer nog bilen att åka med plogen är jag rädd. Så nu står den på vår lilla lilla gräsplätt på framsidan. Inte vidare snyggt men vad ska man göra?
Han håller på att fixa med den, det är därför den ser ut som den gör.
Naturligtvis ska den ha ett litet överdrag. Janne hjälper till och få till det rätt.
Så nu är den där.
I övrigt har jag bestämt mig för att göra en ny tatuering. Har ju i många många år talat om att jag vill ha en ödla tatuerad i nacken. Nu är jag nästan där. Han ska sitta lite nedaför nacken och svansen ska titta upp. Så tror jag i alla fall i dag att jag vill ha det. Men jag ska inte göra den förrän den 12 januari, så jag lär ändra mig några gånger. Objektet har jag dock bestämt. Det var svårt att hitta en söt, tuff, ödla med attityd och i färg. Men till slut blev det denna:
Den kommer att få räta ut sig lite för kroppen går så nära huvudet så den blir ingen kringla liksom, utan mer rak. Men uppsynen och färgerna ska jag ha. Min tatuerare är duktig och kan fixa till bilden. Den blir naturligtvis större än här på bilden. Det ska bli spännande att göra.
Närmare i tiden ligger imorgon. Då ska jag med en god vän till Katthemmet Kompis (googla så hittar du dit). Hon ska hitta sin nästa familjemedlem där och vill ha med mig som moraliskt stöd. Det ska bli så roligt! Dela att få umgås men min vän, vi har inte så där vansinnigt mycket kontakt längre, och sen att få hälsa på alla katter!!! När katthemmet brann ner för ett år sedan, skänkte jag massor dit å nu ska jag få se det på riktigt!
Där finns en söt lite katt (bland kattungarna) som hetter Lillie. Åååhh vad jag vill ha henne! Men här blir inte fler katter säger nån..... Bäst att rätta sig efter det då.
Jag kommer att ta med kameran och säkert kommer det bilder här på bloggen!g
Snipp snapp det var allt för nu!
22 oktober Dags för garderobsbyte
Idag var det dags, sommarkläderna skulle ut garderoben o vinterkläderna in.
Som vanligt var alla katter där jag var.....
Jag fixade och donade o kissarna sov som små grisar. Husflux när jag tittade till dem så låg två av dem så här:
Valentin o Tösen brukar aldrig ligga tillsammans, inte på det här viset. Valentin hade fullt upp med att tvätta Tösen, som bara låg där och lät sig bli uppassad.
Tvätt!
Sen somnade de gott!
Nalleman han låg där för sig själv och bara mådde väl
Sedan kan jag även visa den lilla uppfinning som vi har på både framsidan och baksidan av huset. Allt för att katterna ska ha lite att titta på. Kan ju säga att det pratas hela tiden med besökarna.
I tisdags tittade jag på Cesar Millan. Som sällskap har jag Nalleman, han gillar farbror Cesar nämnligen
17 oktober Matte städar så vi bloggar
Ja matte har fått nått fnatt. Bara för att hon o husse var och hade bus-trevligt i nått som heter Kalmar, i helgen, då ska hon sätta fart på dammtussarna här hemma och städa! En måndagkväll! Så fnatt har hon verkligen fått.
När de äntligen kom hem i går så gick husse ut igen. Han skulle sätta upp nått kul för oss katter sa han. Kul??? En träpinne i marken och en liggande ovanpå, sen satte han några konstiga grejer längts ut och stoppade i några runda bollar där i. Han sa att det var talgbollar till fåglarna. Som om de skulle bry sig....
Men tänka sig, idag har vi suttit o pratat med fåglar och fått pippi för att de inte svarat tillbaka. Himla roligt var det i alla fall. Han är allt bra påhittig, husse (fast matte var nog också med på ett hörn).
Nu ligger vi här o softar på mattes nydammsugna köksmattor (som i verkliga livet är ill-ill rosa). Härligt har vi det!
- Men matte, jag tror bestämt att jag ser ett riskorn.
- Var ser du det? Det kanske går att äta eller?
- Attans där försvann det upp i golvmoppen!
- Äsch det är väl inget att hetsa upp sig för, det finns mer. Kom ska jag viska var
- Men du får ju hålla örat still om du ska höra!
- Men matte, du får inte tjuvlyssna ju!!!!!
- Lika bra att bara slappa. Älskar mina mattor o det spelar ingen roll om matte lagt dem på bänken för att kunna torka golvet, de är lika sköna ändå!
Det var allt för oss i dag.
Tass på er!
När de äntligen kom hem i går så gick husse ut igen. Han skulle sätta upp nått kul för oss katter sa han. Kul??? En träpinne i marken och en liggande ovanpå, sen satte han några konstiga grejer längts ut och stoppade i några runda bollar där i. Han sa att det var talgbollar till fåglarna. Som om de skulle bry sig....
Men tänka sig, idag har vi suttit o pratat med fåglar och fått pippi för att de inte svarat tillbaka. Himla roligt var det i alla fall. Han är allt bra påhittig, husse (fast matte var nog också med på ett hörn).
Nu ligger vi här o softar på mattes nydammsugna köksmattor (som i verkliga livet är ill-ill rosa). Härligt har vi det!
- Men matte, jag tror bestämt att jag ser ett riskorn.
- Var ser du det? Det kanske går att äta eller?
- Attans där försvann det upp i golvmoppen!
- Äsch det är väl inget att hetsa upp sig för, det finns mer. Kom ska jag viska var
- Men du får ju hålla örat still om du ska höra!
- Men matte, du får inte tjuvlyssna ju!!!!!
- Lika bra att bara slappa. Älskar mina mattor o det spelar ingen roll om matte lagt dem på bänken för att kunna torka golvet, de är lika sköna ändå!
Det var allt för oss i dag.
Tass på er!
Gulis och Julle har träffats igen!
Så sorgligt men sant. Goa, söta, dreglande Gulis har fått gå över regnbågsbron. I den ståtliga ålderna av 11 år fick han somna in hos veterinären. Cancer var diagnosen.
Gulis bodde hos våra goda vänner i Falkenberg och levde sina första år ihop med just Julle. Nu hoppas jag att de har träffats igen och jagar goda möss och roliga fjärilar tillsammans.
Skänker även matte o husse varma tankar för det ÄR tungt att förlora en kär vän, jag vet (tyvärr)
Men jag bidrar här med de finaste bilderna jag har på lille Gulis. Ber dig observera hans söta små små tassar.
Kvar finns Plyschen och jag tror han kommer att sakna Gulis ett tag.
7 oktober Tittut! Här är jag faktiskt
Ja jag lever faktiskt även om det var väldigt länge sedan jag la in något på bloggen. Tiden har helt enkelt inte funnits där.
Jag har mitt nya intresse i livet och det är träning. Är på Friskis & Svettis tre kvällar i veckan och nu fram över ska det nog bli lite på helgen också. Måndag, tisdag och torsdag tränar jag. Måndag går jag på gymmet, tisdag kör jag ett ryggpass (underbar ledare), torsdag tar jag ett medelpass (ett hopplöst pass med en lika underbar ledare) och troligen lördag tar jag gymmet igen. Ska försöka köra gymmet i omgångar så det blir ben ena gången och armar nästa, så att inte träningsvärken hindrar mig.
När jag tränat är jag hemma ganska långt in på kvällen så det finns bara plats för mat och lite tv innan sängen. Blogga står inte med på listan. Men nu passar jag på. Fotboll på tv, så fruktansvärt ointressant!
I övrigt ska jag försöka sammanfatta lite lätt vad som hänt sedan sist, alltså på dagen en månad sedan.
Vi har haft invigning av vår nya personalmatsal på jobbet. Så här fint var det inför festen, nu står borden lite annorlunda förståss.
Bardelen
Loungedelen
Köket, den svarta delen är för anställda, den vita delen är för cateringmat som vi så småningom ska ha
Så hade vi ett band som spelade, BobbySilver. Duktiga killar! Sångaren jobbar hos oss och gitarristen och jag åker buss till jobbet tillsammans. Dock jobbar han på annan plats, inte hos oss.
Här repar de
Sofi jobbade i baren och hon hade fullt upp.
Vi var kvar till klockan var nära halv 4 och sedan var vi tillbaka vid halv ett dagen därpå för att ställa alla möbler tillrätta så att matsalen kunde användas på måndagen. Det var tunga bord och stolar men klart blev det.
Sen gick veckan o helgen. Helgen igen, den 24-25, då var det stora badare-dagen. Vilket inte motsågs med glädje av de tre pälsklädda varelserna här hemma. Sura miner var det under torkningen
Minst sur var nog Nalleman, sen Tösen men surast av alla var Valentin!
Här kan man ana ett litet märke under höger öga (höger på bilden alltså). En dag när vi kom hem hade han ett märke där men vi vet inte varifrån han fått det. Det var för kraftigt för att vara en klo så jag gissar på att han rivit sig på sin korg när han ålat runt där.
Lite sur är hon allt
Men sen kommer han.......kunde blickar döda skulle jag vara sten-död vid det här laget!
Men de hämtade sig efter denna otäcka händelse och nu är de glada katter igen.
Förutom detta har vi nu varit och stängt stugan i Mönsterås. Grabbarna hjälpte farfar att ta upp båtarna så även de har fått komma till ro. Jag packade köket så att det bara är att ta i bruk när vi kommer ner nästa gång.
Nästa gång ja, det hade vi tänkt skulle bli den 15 oktober. Men vi gav upp den tanken för det är alldeles för kallt att ligga i lilla stugan nu. Så vi slog om och bokade hotell. Vad vi ska göra?
Jo vi ska åka till Kalmar och vara med på en Kalimera-träff. Kalimera.se är en sida om Grekland som en svensk har. Där finns även ett forum och där är jag så klart med sedan ett bra tag tillbaka. Vi som stöter o blöter allt om Grekland på detta forum, och som bor här i södra delen av landet, vi ska träffas på restaurang Athena i Kalmar och äta gott, dricka gott och bara prata Grekland. Naturligtvis äter o dricker vi grekiskt.
Athena har specialkomponerat en grekisk tallrik till oss och det lät väldans gott o grekiskt: lammkotlett, chirino(= litet souvlakispett),keftedes,moussaka,tzatziki,fetamix,oliver, feferoni samt grekisk sallad.
Vi bor på Kalmarsunds hotellet som är helt nyrenoverat och har en liten spa-avdelning med bastu o bubbelpool. De sakerna ska vi nyttja! Dessutom ska vi låta bilen stå hemma och ta tåget till Kalmar. Vi behöver ju inte bilen där och tåg blir billigare.
Nu i helgen ska jag sätta upp en snömätare i trädgården, så vi kan se hur mycket snö vi har. Den kommer inte att stå där drivorna lägger sig utan mitt på gräsmattan. Det är faktiskt torkvindan som får vara måttstock. Den har fått sitt överdrag och därpå lär jag kunna sätt lite silvertejp. Ska bli kul att kunna se hur mycket snö det verkligen är till vintern.
Men nu har jag väl skrivit så det räcker. Nu ska jag vila både huvud och händer!
Jag har mitt nya intresse i livet och det är träning. Är på Friskis & Svettis tre kvällar i veckan och nu fram över ska det nog bli lite på helgen också. Måndag, tisdag och torsdag tränar jag. Måndag går jag på gymmet, tisdag kör jag ett ryggpass (underbar ledare), torsdag tar jag ett medelpass (ett hopplöst pass med en lika underbar ledare) och troligen lördag tar jag gymmet igen. Ska försöka köra gymmet i omgångar så det blir ben ena gången och armar nästa, så att inte träningsvärken hindrar mig.
När jag tränat är jag hemma ganska långt in på kvällen så det finns bara plats för mat och lite tv innan sängen. Blogga står inte med på listan. Men nu passar jag på. Fotboll på tv, så fruktansvärt ointressant!
I övrigt ska jag försöka sammanfatta lite lätt vad som hänt sedan sist, alltså på dagen en månad sedan.
Vi har haft invigning av vår nya personalmatsal på jobbet. Så här fint var det inför festen, nu står borden lite annorlunda förståss.
Bardelen
Loungedelen
Köket, den svarta delen är för anställda, den vita delen är för cateringmat som vi så småningom ska ha
Så hade vi ett band som spelade, BobbySilver. Duktiga killar! Sångaren jobbar hos oss och gitarristen och jag åker buss till jobbet tillsammans. Dock jobbar han på annan plats, inte hos oss.
Här repar de
Sofi jobbade i baren och hon hade fullt upp.
Vi var kvar till klockan var nära halv 4 och sedan var vi tillbaka vid halv ett dagen därpå för att ställa alla möbler tillrätta så att matsalen kunde användas på måndagen. Det var tunga bord och stolar men klart blev det.
Sen gick veckan o helgen. Helgen igen, den 24-25, då var det stora badare-dagen. Vilket inte motsågs med glädje av de tre pälsklädda varelserna här hemma. Sura miner var det under torkningen
Minst sur var nog Nalleman, sen Tösen men surast av alla var Valentin!
Här kan man ana ett litet märke under höger öga (höger på bilden alltså). En dag när vi kom hem hade han ett märke där men vi vet inte varifrån han fått det. Det var för kraftigt för att vara en klo så jag gissar på att han rivit sig på sin korg när han ålat runt där.
Lite sur är hon allt
Men sen kommer han.......kunde blickar döda skulle jag vara sten-död vid det här laget!
Men de hämtade sig efter denna otäcka händelse och nu är de glada katter igen.
Förutom detta har vi nu varit och stängt stugan i Mönsterås. Grabbarna hjälpte farfar att ta upp båtarna så även de har fått komma till ro. Jag packade köket så att det bara är att ta i bruk när vi kommer ner nästa gång.
Nästa gång ja, det hade vi tänkt skulle bli den 15 oktober. Men vi gav upp den tanken för det är alldeles för kallt att ligga i lilla stugan nu. Så vi slog om och bokade hotell. Vad vi ska göra?
Jo vi ska åka till Kalmar och vara med på en Kalimera-träff. Kalimera.se är en sida om Grekland som en svensk har. Där finns även ett forum och där är jag så klart med sedan ett bra tag tillbaka. Vi som stöter o blöter allt om Grekland på detta forum, och som bor här i södra delen av landet, vi ska träffas på restaurang Athena i Kalmar och äta gott, dricka gott och bara prata Grekland. Naturligtvis äter o dricker vi grekiskt.
Athena har specialkomponerat en grekisk tallrik till oss och det lät väldans gott o grekiskt: lammkotlett, chirino(= litet souvlakispett),keftedes,moussaka,tzatziki,fetamix,oliver, feferoni samt grekisk sallad.
Vi bor på Kalmarsunds hotellet som är helt nyrenoverat och har en liten spa-avdelning med bastu o bubbelpool. De sakerna ska vi nyttja! Dessutom ska vi låta bilen stå hemma och ta tåget till Kalmar. Vi behöver ju inte bilen där och tåg blir billigare.
Nu i helgen ska jag sätta upp en snömätare i trädgården, så vi kan se hur mycket snö vi har. Den kommer inte att stå där drivorna lägger sig utan mitt på gräsmattan. Det är faktiskt torkvindan som får vara måttstock. Den har fått sitt överdrag och därpå lär jag kunna sätt lite silvertejp. Ska bli kul att kunna se hur mycket snö det verkligen är till vintern.
Men nu har jag väl skrivit så det räcker. Nu ska jag vila både huvud och händer!
