Mitt Eget Krypin

Hav förtröstan, det kommer en uppdatering! Jag lovar!

Vi har varit några dagar i London sedan sist och nu i valborg ska vi fira bröllpsdag i goda vänners lag. Jag ska försöka få till en uppdatering på torsdag eller fredag och då kommer det att bli i kronologisk ordning så det kommer att se lite konstigt ut.

Ha det så bra!
/Mia

Vi har nu varit hos uppfödaren igen. Denna gång för att skriva på papper om att vi tingar gossarna.

Här kommer lite av våra egna bilder:


SER NI LILLE VALENTIN BLAND ALLA MUSKLER? SONEN FÖLL SOM EN FURA



NALLEMAN HAR FUNNIT SIG I DOTTERNS FAMN


NALLEMAN LA SIG TILLRÄTTA PÅ DOTTERNS BEN NÄR HON SATT SÅ HÄR PÅ GOLVET. MEN SÅ FORT KAMERAN KOM FRAM RESTE HAN SIG.


LILLE VALENTIN TOG SIG EN LITEN TUPPLUR PÅ MIN ARM, BEDÅRANDE SÖTNOS


SEN SOMNADE HAN HOS DOTTERN


Å PLÖTSLIGT EN I KNÄT OCKSÅ, DET VAR ULLTUSS SOM LA SIG TILLRÄTTA

Nu väntar vi bara på de nya familjemedlemmarna och längtar efter vår älskade Julle. Det är så tomt!

Mitt i sorgearbetet så känner vi alla att vi måste ha något att se fram emot. Länge har jag sneglat på main coon, en stor härlig katt. Har varit inne på en uppfödares hemsida, Annelié Johansson. Hon bor där vi brukar äta lunch så det är inte långt bort. En tid har hon haft några katter till salu och jag har varit sugen. Men eftersom älskade Julle ville vara ensam så fick det vara.

Idag ringde vi henne och huxafluxa var vi där o hälsade på. En timme senare åkte vi där ifrån, två katter rikare!
JA du läste rätt, två katter. Underbara katter hade hon men två av dem band våra hjärtan. Efter ok med Annelié så kommer här lite bilder på killarna.

Först ut Nalleman, 5 månader

GOSMAGE!


KRINGLA


SÖTASTE HAKAN!


LÅNG O STÅTLIG


Å MYSIG!
Längtar redan efter nätter med denna underbara söta mjuka gosiga katt!

Sedan har vi lille Valentin. Han är bara 10 veckor så han måste växa till sig lite.

SÖTASTE BLICKEN


SNYGG HATT SÖT KATT!


KUL SNÖRE DÄR BORTA MATTE!


JAG KAN POSERA OCKSÅ!

Nu längtar vi efter små tassar i huset. Vi tar hem båda pojkarna på en gång så att de luktar likadant när de kommer till oss. De är halvbröder så de känner ju varandra väl.

Det kommer säkert fler bilder på herrarna, var så säker!

Tänk, denna uppdatering skulle blivit en rolig en, med bilder från vår tjejhelg och från premiären av STCC.

Men just nu känns det oviktigt och väldigt långt borta. Varför? Jo igår togs Julle från oss. Kvar finns en stor blodfläck på vägen.....

Det är så fruktansvärt tomt, vi gråter o gråter men det gör så ont. Han finns inte mer, Ingen som vill äta frukost med mig på morgonen, ingen som kommer o skriker mauma (mamma) på nätterna och vill komma upp i sängen. Ingen som hoppar upp i knät när man sitter på toa. Nä det är bara tomt, fruktansvärt tomt.

Sista kortet jag tog på honom är detta.


Den lilla tassen får vi aldrig mer pussa på........

Mest synd är det om barnen som fick ta hand om honom efter olyckan. Sonen fick bära in honom och Julle var inte i det skicket att någon ville jag skulle se honom, min lilla bebis. Alltså måste det varit hemskt. Tänk att ha en sargad älskad katt som sista minnesbild......

Det första jag gjorde idag var att föreviga de små tassavtryck som han gjort på fönsterbrädan när husse släpte in honom den vägen i lördags. Så här blev det och det ska sitta där för evigt!



Älskade Julle, vi saknar dig så oerhört! Vi älskade dig så mycket! Ha det bra på andra sidan regnbågsbron!

Nåja, helg o helg, fredag till lördag blir det i alla fall!

Jag och tre andra tjejer drar söder ut till Ronneby för att koppla av och ha roligt. Fredag eftermiddag ska ägnas åt att ligga o ha det gott på spa:t. Sen blir det god mat på kvällen.

Fick i dag reda på att även mina kollegor på ekonomiavdelningen ska dit så, hopp o hej, helt plötsligt kommer jag att känna en hel del folk där!

På söndag är det premiär i STCC. Då åker jag o maken, fullt vinterutrustade, till Kågeröd i Skåne och sätter oss tillrätta på Knutstorps motorbana. Spännande med premiärer! Ser verkligen fram emot detta även om man inte vet vad vädrets gudar har att bjuda på.

Jag återkommer efter helgen med uppdateringar så klart. Kameran är med hela tiden!

Kramar i cyberrymden!

Nu ska jag visa hur duktig min man har varit. Det går undan som tåget och lite hjälp får han av sonen.

Så här såg det ut igår:


Å idag har han kommit så här långt!


Den innersta stenraden låg i kant med stenläggningen i går!

Nu har ju SMHI lovat dåligt väder i morgon lördag, så det händer väl inget ute förrän på söndag antar jag.


I kväll åt vi havskräftor som kvällsmat. Vissa av oss tyckte att det var jättegott.....då menar jag förståss katte!
Jag tog fram kameran för att ta ett kort på honom när han njöt av en bit kräfta och titta som det blev!


Han ser smått tokig ut!

Hej så länge!

Okey, senaste nytt från fronten.

Jag hotade med att visa en blöt katt....... här kommer han!



Nu är han frisk igen i sin lilla tass och idag på morgonen var första dagen sedan i lördags han fick gå ut. Gissa om han blev glad och plötsligen började han äta igen. Det är ju inte lätt att ge medicin som ska ges i samband med mat, när man har en katt som deppar och inte äter. Deppade gjorde han för att han inte fick gå ut.

Samma dag som han blev biten tog jag lite kort på vår säng och honom. Ser ni var han ligger?


Ner till vänster på bilden är en lite kulle, där ligger han o har det så här mysigt



Närbild


Förutom djursjukhuset i helgen, så har vi busat lite med grannen. Hon fyller år ganska snart och är/var i stort behov av en ny tvättmaskin. Hon lånade vår, vilket hon gärna fick, men det är ju inte så praktiskt.

Så vi var tre stycken som slog oss ihop och köpte henne en ny tvättmaskin. Själv var hon och hennes särbo i alperna så jag passade även på att få maskinen på plats!
Ett stort gratulationskort hängde i hennes hall när hon kom hem



Och till vänster stog den, tvättmaskinen



Ni må tro att hon blev glad! Å tvättar för fullt gör hon nu!

Jag avlutar med en liten söt bild på Julle och lillmatte. Man ser överdelen på den rakade tassen men de stora såret satt på andra sidan.


Ha det så gott! Rapport om altanen kommer vid ett senare tillfälle, men där har hänt saker!

/Mia

Hej alla mina kattvänner där ute i rymden! Nu ska ni få höra vad som hänt mig.

I lördags eftermiddag var jag ute och gick mina vanliga rundor. Vad ser jag då? Jo en främmande katt i mitt revir. Han ska ju genast fås på andra tankar. Han såg lite konstig ut för han hade två stora kulor där bak....hrmm de där kulorna har inte jag, tror någon tog bort dem när jag var liten.

I alla fall så nöjde han sig inte med att prata, nä, han ville fajtas. Jag är ju inte sen på att anta den utmaningen. Om inte matte kommit o lagt sig i tror jag att jag hade avgått med seger, fast det gjorde jag nog nu också.

Han var stor, den där killen jag mötte, o vassa klor hade han. Kolla här vad päls matte hann samla hop innan den flög i väg i vinden.


Matte säger att vi slogs så våra huvuden dunkade i asfalten, men det kände inte jag i stridens hetta. Grannen kom ut för hon hörde oss bråka, så mycket lät vi. Jag blev av med mitt halsband också, men det hittade matte.

Sen tog det en stund innan matte fick in mig, jag var ju tvungen att kolla så han inte kom tillbaka. Men kan ni tänka er, när jag kom in så satte matte o husse på mig en sele och BADADE MIG. Ursliga dem! Jag HATAR att bada men det var ganska skönt. Jag tjurade lite på matte, men sen kände jag mig inte så bra. Hon fick hjälpa till lite med att torka mig. Faktum är att hon t o m tog kort på mig, men det har hon fortfarande i kameran så kanske kanske ni slipper se mig i det tillståndet (blöt alltså).

När jag sedan var nästan torr så började jag skaka och må lite sämre. Matte bäddade in mig i min sköna varma filt. Jag kände det som det kunde kvitta lika, jag mådde inte bra.


Jag hade lite svårt att lägga in den ena tassen under mig men det gick bra att vinkla den framför mig istället.

Efter en stund i soffan bar matte in mig i sovrummet och där drog jag mig tillbaka om man så säger. Kände mig inte alls piggelin.

Svansen var hemskt skön att lägga över ögon o nos.

Men matte säger att jag flämtade med andningen och såg verkligen dålig ut och det verkade som om jag hade feber och ont i tassen. Dessutom gjorde det ont när jag satte ner den. Orkade inte gå över golvet o tänk, mat var inget att ha. Jag fick makrill i tomatsås, men jag åt bara såsen, sen ville jag inte ha mer.

Matte ringde till djurdoktorn här i stan medan de hade öppet, men då mådde jag inte så dåligt utan vi tyckte jag kunde vänta med att åka till doktorn tills morgondagen.

Men jag blev snabbt sämre. Lillmatte kände igenom mig och hittade, på min onda tass, ett märke. När hon tog på det fräste jag och ville bita henne. Lite senare kollade även matte och hon hittade konstigheter på andra sidan benet. Hon säger att det ser ut som om en pinne gått rakt igenom benet (jag snubblade ju faktiskt över ölandstoken i grannens trädgård när jag jagade den svarta katten). Matte laddar upp med sårsprit och pincett för att ta ut pinnen men då vill jag verkligen bita henne. I stället lägger hon ett förband runt tassen så jag inte ska bita i pinnen.


Matte ger upp och ringer åter till doktorn. Nu ligger jag bara håglös i soffan och flämtar. Det blir jourdoktorn som svarar och till slut bestämmer sig matte för att köra hela vägen till Helsingborg med mig. ÅKA BIL, det är ju jätteotäckt! Men jag fick ligga inpackad i min filt med mitt säkerhetsbälte på. Lillmatte satt brevid mig. Stup i kvarten tände hon lampan bak i bilen och kollade att jag andades. Detta säger matte för jag har ingen aning, jag var helt borta.

På sjukhuset i Helsingborg säger de att det var bra att jag kom in som jag gjorde, hade nog inte fixat det till morgondagen.

Sen minns jag inte mer, men matte fyller i här:

De sövde Julle och rakade hans ben. Det som verkade vara en pinne var päls som klumpat ihop sig med blod och annan goja. Han hade ett litet bitmärke på framsidan på benet och ett stort på baksidan. Det var just det på baksidan som hade blivit infekterat och det hade gått snabbt. Nu spolade de rent och Julle fick penicillin och smärtstillande. Han vaknade till på sjukhuset och betedde sig som han brukar med sele på, skogaholmslimpa alltså. Så vi tog ut honom till bilen och började köra hem. På nerresan hade han varit knäpptyst, han som brukar hålla konsert hela tiden han åker bil, så nu trodde vi han skulle börja pipa, nu när han inte hade ont.

Men resan gick bra, han var tyst hela tiden. Mot slutet av resan började han bli nyfiken och sträckte sig för att kunna se ut. Klockan halv sex på morgonen var vi hemma, trötta men glada över att Julle mådde bättre.

Nu tar jag, Julle, över skrivandet igen.

Nu har vi lite procedurer för oss, matte o jag. Två gånger om dagen tvättar hon mitt ben, två gånger om dagen tvingar hon i mig tabletter och en gång om dagen ger hon mig något gele-klet insprutat i munnen. Fast efter gelen så slutar det göra ont i min tass och det är ju bra. Tur för matte att hon precis fått nytt stelkrampsskydd, för jag kanske kan tänka mig att bita henne nån gång, men då är det av misstag, jag lovar!

Nä, nu ska jag gå o spana på de tjuviga skatorna på gräsmattan. Matte säger att jag inte får gå ut förrän tassen har läkt, rackarns elaka matte, titta bara vad skatorna hittar på nu när jag inte får jaga bort dem.


/Julle

PS. Matte här: När Julle var nersövd passade vi på att känna igenom honom. Han hade åtskilliga rivmärken överallt på kroppen, men de brukar läka bra och nu får han ju penicillin så blir det infekterat så tar ju medicinen det.

Nu är bloggen i gång och jag har lovat att komma med lite nya bilder. Så det får bli lite bilder från kattutställningen.

Lördagen veks ju till nakenfisar. Vi träffade en trevlig familj i från Motala. De hade den näpnaste lilla Astrid jag någonsin sett. Den som inte tycker om nakenkatter skulle säkert älska denna tös. Nu var hon ju inte still tillräckligt länge så bilden blev lite suddig


Lilla söta stumpan!

Vi stod o pratade så länge med ägaren till Astrid att vi var väldigt nöjda med dagen när vi var klara.

Sen gick vi till hotellet o vilade vilade vilade. Ja ja vi hann med en sväng på A6 också. På kvällskvisten gick vi ner till Harrys och tog en mycket god bit mat.

Så kom då söndagen. Jag hade en lång lista på katter som jag skulle hälsa på. Fast det blev dåligt med kort. De flesta kisarna satt i sina burar och då är det svårt att få ett bra kort på dem. Vill ju inte använda blixten. Men här kommer en kille som jag kunde fånga i alla fall!

Låt mig få presentera GLENN från Göteborg!





Myskillen! Låg så tryggt i mattes knä och kikade sig omkring.

Jag var helt förundrad över hur snälla katter kan vara och vad de kan finna sig i. Kolla som de bollades runt med utav domare och assistenter:


Den sista bilden är på en söt liten ragdoll....pussipuss på nosen! På de övriga bilderna är det en domare från Danmark som bollar runt med en MCO som väl var 10 månader eller nått, i alla fall inte fullvuxen.

Men den kattras som just nu ligger mig varmast om hjärtat är ändå Main Coonen. Kolla bara så stor o fin


Mycke katt!

Men när vi nu hade tittat och pratat med så många katter längtade vi hem till Julle. JA, jag pratade med katter! Dottern skämdes lite för sin mamma. Där gick jag runt och körde näsan intill gallret på nästan varje katt och pratade med barnligt ljus stämma, "ligger du där lilla kissen e du nanig. Du blir tött av att va här blanda alla kissar o människor, nana du i lugn o ro. Så pöt du va då puss på lilla nosen"
Ja jag vet, det fattade inte ett spår av vad jag sa men faktum är att några svarade tillbaka! *sträcker stolt på mig*

Innan vi åkte hem så köpte vi lite leksaker till Julle. En myntamus som var superpoppis bland de utställda katterna. Hemma vart den ju inte så poppis i alla fall inte med en gång. Men efter nån dag så är den fruktansvärt kul.
Å så köpte vi en kul räka, flätad på nått mysko vis och fullständigt omöjlig att göra sönder. Den är rolig att dra i spröten. Här kommer bilder på leksakerna och en närbild på räkan.




När vi sedan kom hem så hade det hänt lite grejer på baksidan.



Alla stolpar var på plats. I måndags la de fiberduk och sedan stenmjöl och sist grus. Sedan körde de med "packmaskinen" och packade sanden.

Igår började maken att lägga stenen vid altandörren så Julle blev av med sin trappa :(

Julles gamla trappa......

Det blev mycket sagt i dag, men så är det när man får vänta på att blogga.......

Ha det nu så bra där ute i cyberrymden!

/Mia

Men blogg.se har legat nere ett tag så bloggning har inte gått att göra, snyft.

Men jag lovar, ikväll när jag kommer hem så ska jag blogga och visa bilder från helgen!